Besviken på livet...

...är jag idag. Och tydligen tar jag för mycket plats och pratar för mycket. :( Dessutom ska jag tänka på hur jag agerar så att jag inte sticker ut för mycket och kanske kommer på kant med mina framtida kollegor. Hmmm, och det har en person sagt som jag anser är i stort sett socialt inkompetent.

Så vad lär jag mig av det här? Man ska helst inte säga vad man tycker och inte vara personlig, se till att vara så alldaglig som möjligt. :(

Det värsta är att jag har lärt mig under hela min uppväxt att man ska vara ärlig och att man ska vara sig själv. Men vilken blåsning jag har blivit lurad till. ;)

Är ledsen, besviken och förbannad, dessa j-vla pubertala personer ska jag läsa tillsammans med i två terminer till. :( Tur att vi går ut på praktik den 17 november och inte kommer tillbaka till Univ. förrän i mitten av januari. :D

Ser inte fram emot att gå till skolan imorgon kan jag säga, men jag får väl bita ihop och gilla läget. Eller?

Förslagen har varit många på vad jag borde göra. Har du några förslag?

Sov gott!

Tjing!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0