Gabulfota

Familjen betyder väldigt mycket för mig och tydligen oxå för många andra. Men ibland undrar jag över hur man prioriterar i sitt liv?! Igår under släktmiddagen blev det några "tal" där mina svågrar pratade om hur mycket familjen betyder för dem om min mans bror som bor i Malmö sa att han insåg i går när större delen av familjen var samlad hur mycket han saknar oss här uppe. :) Det köper jag helt och hållet eftersom han visar ett intresse av att träffa oss när han får möjlighet. Däremot så har jag lite svårare för att köpa talet som min andra svåger höll. Han pratade om hur mycket han uppskattade att umgås med familjen bla, bla, bla. Och jag kände hur jag blev mer och mer irriterad. :(

Vi har bott i samma stad i 5 år och förmodligen inte träffats mer än ungefär 10 ggr och det har varit ett bröllop, två dop och när svärmor varit på besök. De prioriterar att umgås med "sin andra familj" som består av deras nära vänner. Det är deras val men jag blir less när man står och "ljuger" inför mig och babblar om hur mycket familjen betyder för dem. Dessutom har mina söner bara två kusiner och det är deras två barn. Vi bor i samma stad och träffas nästan aldrig vilket gör att när jag pratade med min äldste son för ett tag sedan och nämde deras dotters namn så visste han inte ens vem hon var. :(

Vi har ju bestämt oss för att flytta söderut nästa sommar. Skulle inte förvåna mig och vi kommer att träffas mer när vi inte bor i samma stad?!

Bara lite tankar som jag hade efter gårdagen. Känns skönt att få skriva av sig lite.

Som grädde på moset ska vi idag fotografera ett familjefoto. One great big happy family! Yeah right!

Ledsen om jag verkar lite bitter men det är nog för att jag känner att det är så skenheligt just nu. :(

Ha det bäst!

Tjing!